Tisdag 7 mars kl. 07:59 var bussen lastad med 29 förväntansfulla medlemmar ur HandbollsAkademin. Vi startade från First Hotel G vid Centralen. På vägen mot syd gjordes tre stopp i Halland för att ta ombord ytterligare tre akademiker. Peo hade införskaffat fyllda baguetter som fördelades till de som så önskat. Det tillhandahölls även drycker av skilda slag som allteftersom de inmundigats höjde den redan höga stämningen ombord. Den så populära allsången som är ett måste på våra resor vidtogs efter det maten förtärts. Alla sjöng, men mest sjöng Peo, den oförtröttlige. Under resan mot Kiel såldes även lite lotter med priser som ingen hade kunnat drömma om och där överskottet tillföll resans omkostnader.
Resan gick över Öresundsbron mot Rödby och färjan mot Puttgarden. Vid färjeläget i Rödby stod polisen med stora stopptecknet höjt. Nu var det koll av chaufför, körjournal, busspapper samt kontroll av bromsar. Per, vår eminente styrman, hade allt under kontroll så Politimannen var nöjd och vi kunde köra ombord.
Resan gick vidare mot Kiel utan problem och vi anlände till Hotell Steigenberger Conti Hansa strax efter utsatt tid. Per fick lite bestyr enär den plats som var avsedd för att parkera bussen var upptagen av felparkerade bilar. Den tyska effektiviteten gjorde att efter en stund (kort) kom polisen som konstaterade läget. Det rekvirerades två bärgningsbilar som resolut lyfte undan bilarna så att vår fina buss fick sin ”hotellplats”.
Vi åt gemensam middag med start nittonnollnoll. Det var en trerätters måltid som satt fint efter resdagen. Därefter var det fria aktiviteter.
Onsdagen började med en frukostsittning av den längre ordningen. Hotellets frukostutbud var av högsta klass där även champagne ingick för de som ville och det var det flera som ville. Därefter blev det spontana förflyttningar i stadens centrum. Vid ett besök på stadens torg tog vi del av torghandeln med sitt stora utbud av allt man kan önska sig. Det fanns en stor vagn med havets läckerheter och där fanns allt som lever under ytan och till vår förvåning fanns det ål!
Det blev ett cafébesök också innan vi tog oss till hotellet för ännu en gemensam middag vid kl. 14:00. Det blev återigen en trerätters som avslutades med en enorm tallrik med lite glass som låg som en öde ö i ett hav av en sockersöt kompott av röda bär. De flesta åt nog bara glassen! Matkulturen skiljer även om det inte är så långt hemifrån vi begett oss.
Hursomhelst så drog vi iväg vid 16-tiden mot Arenan och matchen mellan TWH Kiel och Vfl Gummersbach, som började 19:00. När vi gått en stund blev vi törstiga och som tur var fanns det en lokal som serverade öl på vägen mot arenan. Vi var ute i så god tid att vi hann släcka törsten innan vi drog vidare.
Sparkassen-Arenan med stort A, man kan ju alltid drömma om en dylik i Göteborg, åtminstone en som tar halva den publiken som denna rymde. Vi visste innan att det inte skulle bli något större besvär för TWH att bärga segern med tanke på tabelläget men vi fick insupa atmosfären i den i stort sett fullsatta arenan som tar drygt 10 000 åskådare. Kiel vann programenligt och siffrorna skrevs till 34-21. THW ligger tvåa i tabellen och Gummersbach finns på plats tretton.
Vi stannade kvar efter matchslut och fick frottera oss med Lukas Nilsson ett tag på innerplan. Niclas Ekberg gjorde oss inte den äran.
Efter detta äventyr så begav vi oss hem mot hotellet för att krama kudden. Det var påfallande lite folk ute vid denna tiden så vår grupp var ett dominerande inslag i gatubilden under promenaden hem.
Vi bestämde oss för att åka hemåt kl. 08:59 och då satt vi alla i bussen och där fick vi sitta. Han med hornen hade varit framme under den tid bussen stått stilla och sett till att det inte fanns tillräckligt med kräm i batteriet, bussen gick inte att starta! Per fick med hotellets hjälp kontakt med våra kompisar i bärningsbranschen som var och lyfte bort de felparkerade bilarna. En av dessa kom till vår hjälp och med lite friska Ampere in i det slöa batteriet så var vi igång igen.
På väg mot Puttgarden så kände vi oss tvungna att sänka bussens tyngdpunkt ordentligt enär bagageru
mmet var lite ödsligt. Det blev ett stopp vid en butik som sålde bl.a. svenska varor på burk som vi återbördade till Sverige. Det fanns även annat att välja på och som även det inhandlades.
Resan över det stilla sjöhavet mot Rödby gick lugnt. Väl i hamn tog det lite tid att komma iväg för nu var det passkontroll av Politien. Vi passerade utan anmärkning och for vidare mot norr.
Ytterligare en ring med lotter avyttrades under hemresan och nu hade prisnivån höjts ytterligare. De två förstavinsterna bestod av hårda skal med starkt innehåll och var tillverkat i Skottland. Dragningen av dessa vinster förrättades i de bakre regionerna av bussen och övervakades av ett par delegater för att inga tvivel skulle uppstå angående jäv eller andra oklarheter. De blev ett drygt tjugotal vinster efter de två första så det var många som fick fina vinster att ta med sig hem och glädjen stod högt i tak. Nu var vi på väg in i dimman igen, man såg inte många meter framför sig när vi körde över Öresundsbron. Inne i bussen var det inte dimmigt om nu någon trodde det.
När vi nått fast mark i eget land så var det poliskontroll igen. Två kvinnliga poliser som inte var handbollsintresserade, på fråga av Peo, kollade in i bussen och kunde snabbt konstatera att här behövdes ingen kontroll utan det var bara att åka vidare.
Det krävdes ett chaufförsstopp på Hallandsåsens topp för att vilotiden skulle innehållas. En trekvartspaus med mat innan färden återupptogs. Före det att vi släppte av de tre hallänningarna vid sina respektive hållplatser så framfördes ett unisont tack till vår förträfflige bussförare med en stor applåd, visslingar och rop. Vi anlände Göteborg på utsatt tid och det blev en snabb och effektiv avlastning utanför centralen. Några av oss fick åka vidare för ett stopp vid gamla stadsgränsen där vi gjorde en snabb sorti.
Denna resa var återigen en trevlig resa i HandbollsAkademins regi och vi ser fram emot fler tillfällen att umgås på detta goa sätt. Återigen går det ett stort tack till Per Samuelsson som såg till att vi kom både fram och tillbaka på ett bra sätt. Vi skickar ett stort tack till Henrik Lundström som var behjälplig med biljettinköpet till matchen.
Ni som inte var med får chansen till nästa resa, håll ögon och mejlbox öppna så att ni inte missar något.
Whäl mött igen!